OM VÅRD OCH OMSORG: VAD GÖR IVO FÖR NYTTA EGENTLIGEN?

Tryggare kan ingen vara…

Vi medborgare vet att polisen kan gripa de som bryter mot de lagar vår riksdag stiftat och att våra domstolar kan döma ut böter eller fängelsestraff. Det känns tryggt. Men om någon inom vård och omsorg bryter mot de lagar vår riksdag stiftat kan man inte göra en polisanmälan och tro att att polisen griper vårdpersonalen och att våra domstolar dömer dem till böter eller fängelsestraff.

I Sverige kan vi inte som man gör i USA gå till domstol för att få vårdens eventuella övergrepp prövade. Istället finns här en tillsynsmyndighet som heter IVO - Inspektionen för vård och omsorg som skall bevaka och se att våra lagar följs. (Tidigare sköttes tillsynen av Socialstyrelsen). IVO har 700 anställda som skall “genom tillsyn och tillståndsprövning bidra till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter”.

Värderingar - rädsla för straff

Det är våra gemensamma värderingar (och för vissa, rädslan att gripas av polis och bli dömd av våra domstolar) som får vanligt folk att följa lagen. Men vad får sjukvården, våra kommuner, landsting, läkare, sköterskor att följa lagen? Vad kostar det att bryta mot lagen? Vad har de egentligen att frukta?

IVO - otillfredsställande tandlöst

Massmedia är full av artiklar om diverse missförhållanden inom vård och omsorg. För pressen är dessa skrämmande berättelser intressanta, de väcker uppmärksamhet hos läsarna. Vi läser detaljerade och skrämmande beskrivningar av diverse missförhållande och människor som lidit skada och att IVO “riktar skarp kritik” eller “har påpekat missförhållanden…” Ofta följs kritiken av “men rutinerna har nu ändrats så ärendet läggs ned”. IVO tycks avsluta sina ärenden lite väl lättvindigt. De drabbade behöver få uppleva att rättvisa skipats och att IVO följer upp att en verklig förändring sker. IVO borde inte bara nöja sig med ett kanske tomt löfte om förbättring och IVOs i mitt tycke lättvindiga axelryckning“men rutinerna har nu ändrats så ärendet läggs ned” är inte acceptabelt. Handläggarna på IVO har säkert en stor press på sig att avsluta sina ärenden och att inte gräva för djupt utan gå vidare till nästa ärende.

Bara förmaningar?

IVOs generella uttalanden blir i min mening mest till en serie av överslätande “förmaningar” som inte följs av några andra åtgärder. Vi har sett kommuner och landsting rätt ogenerat bryter mot Socialstyrelsens anvisningar och övriga lagar som styr vård och omsorg. Är det verkligen IVOs uppgift att identifiera missförhållanden, göra generella uttalanden och inget mer göra? I dagens tuffa samhälle där makt och hot är vardagliga företeelser måste det kosta att bryta mot lagen. Vad nytta är en tillsynsmyndighet som bara “pratar”?

IVO - sanktionsmöjligheter

IVO tycks som sagt mest göra generella uttalanden. De prickar inte heller sjukvårdspersonal som har agerat fel. Om de anser att det krävs disciplinåtgärder kan de gå vidare till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd). Jag blev konfunderad när jag läste i en kommentar på nätet att IVO faktiskt är utrustat med ganska mycket muskler, att “IVO kan förelägga vite anmäla till åtal, tillämpa tvångsförvaltning eller utdela förbud mot verksamheten”.

Över tretusen inspektioner

IVO har många inspektörer i arbete och gör årligen over tretusen inspektioner. Ibland hotar IVO med vite om deras påpekanden om brister inte rättas till, och det är ju bra att de visar lite av sina muskler. Det vore bra om man kunde finna dessa muskler i den övriga verksamheten. Men det jag fann hos IVO i mina två ärenden (efter min mammas död) var något helt annat än muskler - det var något slipprigt och mycket otrevligt.

Slipprigt fall nummer 1.

Dnr 8.2 - 4513/2014-17 Anmälan mot läkare och landstinget VGR

Min mamma hade hemsjukvård och blev övergiven av sin hemsjukvårds-läkare och dog av dubbelsidig lunginflammation. Jag hade sett en direkt korrelation mellan landstingets Västra Götalandsregionen (VGR) beslut om obligatoriskt vårdval för äldre inom hemsjukvården och hur min mamma övergavs av sin läkare som ordinerade morfin och palliativ vård utan att göra hembesök. I ett liknande fall i Lindesberg 2015, ordinerade en primärvårdsläkare palliativ vård till en man utan att undersöka honom - där riktade IVO kritik mot läkaren och äldrevården).

Min anmälan var synnerligen väl underbyggd med mycket detaljer och bilagor. Jag var övertygad att kritik skulle riktas dels mot läkaren och dels mot Västra Götalandsregionens (VGR) obligatoriska vårdval som lagt den organisatoriska grunden för det inträffade. Vem kunde inte bli påverkad av sköterskans vädjande till läkaren som vägrade besöka mamma trots hennes desperata vädjan: “Om du inte kommer för patientens skull, eller för de anhörigas skull, kan du väl komma för min skull”.

Det luktade jäv långa vägar

Till min stora förvåning utsåg IVO, som jag trodde var ojävigt, en läkare (Daniel Pollack) från administrationen på landstinget Västra Götalandsregionen (VGR) att deltaga utredningen. Han utredde alltså sin egen verksamhet och hittade naturligtvis inget fel! Bland Sveriges tusentals läkare anlitade IVO läkaren Daniel Pollack som arbetat just med vårdvalet på Västra Götalandsregionen. Tjugo dagar innan min mamma avled (2013-03-21) arbetade Daniel Pollack på "vårdvalsenheten" på VGR.

IVO i sin slutbedömning ansåg att läkaren på vårdcentralen som övergav min mamma, hade agerat “rimligt utifrån den aktuella sjukdomsbilden”. VGR och deras vårdval fick ingen kritik heller.

Jag vet inte om det kallas för jäv eller korruption eller bristande omdöme att låta någon från den egna organisationen utreda sig själv, det är i alla fall synnerligen anmärkningsvärt. När man inte kan överklaga deras beslut så kan IVO tydligen göra vad som helst. Det är inte bra för någon organisation att deras beslut inte överklagas. Det leder lätt till missbruk.
Generaldirektören svarat
Generaldirektören Gunilla Hult Backlund har av mig uppmärksammats på detta jäv men har låtit svara via sin stab att "både IVO och läkaren själv har bedömt att han inte varit jävig i aktuellt ärende".

Slipprigt fall nummer 2.
Dnr 8.2 -14535/2014-7 Uteblivna avvikelser - hemtjänsten i Askim

De flesta fel och missar som inträffar hos de äldre som har hemtjänst (som inte resulterar en “direkt” konsekvens) märks kanske inte eller “glöms bort” trots kravet att avvikelser skall dokumenteras av personalen. I min anmälan fanns avvikelserna noterade, snyggt och fint dokumenterade i en pdf-fil. Det är sällan som IVO får så detaljerad information i en anmälan.

IVO bad stadsdelsnämnden i Askim kommentera de uteblivna avvikelserna. Förmodligen var deras svar bristfälligt och rätt förödande och hade inneburit mycket arbete för IVO att reda ut. Deras svar hemligstämplades av IVO efter ankomst och ärendet avslutades abrupt. IVO kan alltid avgöra om de vill ta upp en anmälan eller inte, men de måste när anmälan kom in, tyckt att detta var något viktigt att undersöka. Men nu när den anklagade stadsdelsnämnden inkom med sitt svar avslutade IVO abrupt sin egen påbörjade utredning om uteblivna avvikelser på hemtjänsten i Askim. Det tycktes mig vara en märklig mörkläggning. Men mer märkliga saker inträffade.

Brott mot Förvaltningslagen

Inget brev skickades till mig annat än en brevkopia, ställd till stadsdelsnämnden, som meddelade att det var svårt att avgöra vad som hänt och att ärendet därför avslutades.

Jag påpekade att jag enligt lag skulle informeras om min anmälan avslutats och att jag dessutom hade rätt till kopior av alla handlingar. (Förvaltningslagen paragraf 17: “Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild”.)

Men IVO svarade fräckt att de inte tänkte skicka mig kopior eller något brev angående att ärendet avslutats - de ansåg att de inte behövde följa Förvaltningslagen eftersom “stadsdelsnämnden inte var en myndighet”. Förutom vad som står i Förvaltningslagen, tycker jag att normalt hyfs och hänsyn kräver att man meddelar en anmälare att ärendet avslutats och skickar informationskopior. Men deras påstående var naturligtvis helt befängt, stadsdelsnämnden är en myndighet. IVO kunde i princip ljuga eller säga vad som helst. De påpekade med tydlig maktfullkomlighet att ärendet inte kunde överklagas. Jag upplevde det som utpräglat översitteri.
Generaldirektören svarat
(Generaldirektören Gunilla Hult Backlund har uppmärksammats på dessa egendomligheter och har via sin stab försvarat IVOs agerande på ett för mig helt obegripligt språk.
I mitt tycke skall en person som skickar in en anmälan till IVO få ett korrekt svar på sin anmälan samt informationskopior. IVO kan välja att utreda ett ärende, det är upp till dem, men om de väljer att lägga upp ett ärende, kräver normalt byråkratiskt hyfs att ärendet fullföljs, att anmälaren får informationskopior och besked om ärendet läggs ned. Men så är det tydligen inte när man har med denna märkliga myndighet att göra).

Bättre utredningar förr?

När en släkting dog under tragiska omständigheter på ett sjukhus i Göteborg för ca tjugo år sedan gjordes en anmälan till Socialstyrelsen som då var tillsynsmyndighet. Anmälan avsåg inte att hitta någon syndabock utan att granska vården så att misstaget inte skulle upprepas. Socialstyrelsen gjorde ett fantastiskt gediget arbete. De konstaterade efter en lång utredning och brevväxling med berörda parter att vården var “undermålig” och såg till att rutinerna ändrades via diverse uppföljningar. Lika imponerad som jag var av Socialstyrelsens arbete då - lika besviken är jag nu över IVOs i mitt tycke undermåliga arbete med mina två ärenden ovan.

När samhället inte skyddar individen

Jag skulle personligen aldrig en gång till lägga ned en sekund på att göra en anmälan till IVO. Med den erfarenhet jag har nu upplever jag det som bortkastad tid. Jag läste en intressant blogg där denna åsikt uttrycktes: “IVO är egentligen en papperscentral. Man är bra på att inhämta rapporter, journaler, anteckningar och liknande i stora mängder och sen vidarebefordra allt detta till de som klagar på vården. Om då den klagande ids läsa igenom det hela och hittar man något som visar att en personal, även en läkare, är olämplig så ignoreras det av IVO”.

Om folk i allmänhet känner att samhället inte beskyddar dem kan det leda till att de som drabbas utdelar privat rättvisa och det är en utveckling vi verkligen bör undvika. Jag hoppas att IVO granskas närmare. Riksdagen bör se till att IVO utrustas med sanktionsmöjligheter och muskler och att det finns en möjlighet att överklaga IVOs beslut. För vår demokrati är det viktigt att en myndighets beslut kan överklagas. Då kanske det blir bättre ordning. Vi måste uppleva att tillsynsmyndigheten IVO uppträder hyfsat och skyddar oss människor och inte någon annan part.

LMINA DEBATTINLÄGG:

- USA: DAGIS PÅ ÄLDREBOENDE

- HEMTJÄNSTEN: ETT LOTTERI

UTAN VINNARE

- VAD GÖR IVO FÖR NYTTA EGENTLIGEN?

- MÅSTE ÄLDRE BILDA ETT NYTT PARTI?

- KRIGET MOT SVENSKA PENSIONÄRER

- BRISTFÄLLIG ELEKTRONISK

INFORMATION

INOM SJUKVÅRDEN

- KORTTIDSBOENDE - NEJ TACK!

- VÅR SVENSKA ÅLDERSFIXERING